(Part 2) Top products from r/sweden

Fakta om IQ, eller g (generell intelligensfaktor)

• Hög ärftlighet (r = 0.5-0.8)
  
• Korrelerar med hjärn- och skallstorlek (r = 0.2-0.4 beroende på mätmetod)
  
• Har prediktiv validitet (skolbetyg, lön, utbildning, arbetseffektivitet, succesivt bättre förmåga att lösa kognitiva problem för varje percentil etc.)
  
• Hög reliabilitet (r > 0.9) för återtest av samma individ senare i livet
  
• Validitet och reliabilitet är densamma för samtliga folkslag.
  
• Svarta i USA erhåller i genomsnitt en standardavvikelse (1 σ) lägre resultat än vita européer som i sin tur erhåller ungefär en halv standardavikelse lägre resultat än östasiater.
  
  Detta är konsensus i forskningen. Även forskare som exempelvis Richard Nisbett eller James Flynn, som tror att gruppskillnaderna är helt och hållet miljömässiga instämmer i det som skrivs ovan. Ingen insatt i forskningen tror på det typiska "IQ mäter ingenting", "IQ gynnar västerlänningar", "IQ mäter en minimal del av intelligens". Sådana påståenden visar att man ej läst litteraturen, exempelvis Nisbett, Murray och Herrnstein eller Mackintosh.
  
  Huruvida intelligensskillnaderna mellan grupperna (svarta-vita-asiater) beror på arv, miljö eller en kombination är mer spekulativt och här får man bilda sig en egen uppfattning genom att tillgodogöra sig argumenten från båda sidor. Här (kort och lättläst) är en bra sammanfattning av argument för och emot en ärftlig komponent till gruppskillnaderna skriven av Rushton & Jensen som tror på en 50-50-modell (observera att ingen tror på en 100% ärftlig modell, striden står mellan de som tror på 100% miljö mot de som tror på ungefär 50% miljö/50% arv).
  
  Data att fundera över (diagram):
  
  
• Minnesota Transracial Adoption Study
  
  
• Koreanska och icke-koreanska adoptivbarn mot infödd befolkning i Sverige
  
  
• Amerikanska högskoleprovet SAT, efter inkomst och ras
  
  
• Piffer (2015):
  
  > Published Genome Wide Association Studies (GWAS), reporting the presence of alleles exhibiting significant and replicable associations with IQ, are reviewed. The average between-population frequency (polygenic score) of nine alleles positively and significantly associated with intelligence is strongly correlated to country-level IQ (r = .91). Factor analysis of allele frequencies furthermore identified a metagene with a similar correlation to country IQ (r = .86). The majority of the alleles (seven out of nine) loaded positively on this metagene. Allele frequencies varied by continent in a way that corresponds with observed population differences in average phenotypic intelligence. Average allele frequencies for intelligence GWAS hits exhibited higher inter-population variability than random SNPs matched to the GWAS hits or GWAS hits for height. This indicates stronger directional polygenic selection for intelligence relative to height. Random sets of SNPs and Fst distances were employed to deal with the issue of autocorrelation due to population structure. GWAS hits were much stronger predictors of IQ than random SNPs. Regressing IQ on Fst distances did not significantly alter the results nonetheless it demonstrated that, whilst population structure due to genetic drift and migrations is indeed related to IQ differences between populations, the GWAS hit frequencies are independent predictors of aggregate IQ differences.

One of my favorites is Hjalmar Söderbergs "The Serious Game". "Doctor Glas" is also great. Both takes place in Stockholm early 20th century.

If want something more contemporary and you're into crime noir I highly recommend Jens Lapidus "Easy Money"

I think this should give you a good overview on our history, written by Swedish historian Herman Lindqvist albeit a bit pricey. Otherwise there is this by famous Swedish author Vilhelm Moberg (it also ends in 1524). The historic departement of a university library might have them, or another book on Swedish history if you're lucky!

Jag vet att folk gillar nordkoreansk propaganda, men varför inte läsa något ur en nordkoreans perspektiv istället för samma trötta charterresa? Det bor över 20000 nordkoreaner i Sydkorea, och en majoritet av dem har flytt dit under det senaste decenniet.

Här är några bokrekommendationer:

• Nothing to Envy: Fokuserar ganska mycket på svältkatastrofen på 90-talet men också många skildringar av vardagen i Nordkorea. Släpptes nyligen på svenska.
  
  
• Escape from Camp 14: Biografi om den enda person som fötts i ett nordkoreanskt koncentrationsläger och lyckats fly landet. Över 200 000 personer tros sitta i dessa läger och Camp 14 är det absolut värsta, i klass med Auschwitz-Birkenau vad gäller grymhet. The Aquariums of Pyongyang handlar om ett annat läger.
  
  
• Några bra böcker som inte är skrivna av/med "avhoppare" (dvs nordkoreanska flyktingar) är The Cleanest Race (om Nordkoreas interna propaganda; väldigt bra för den som undrar "hur de kan tro på det där"), North of the DMZ, och Under the Loving Care of the Fatherly Leader (nästan encyclopedisk bok om nordkoreas historia).

Kallokain is a personal favourite of mine, and pretty short at 220 pages.

Personally I think it's only a question of exactly when it's going to fall. History tells us that it will, and that it does so when not many in the masses expect it. I've got a decent sum in fund which bets the decline. That's my long term investment. Check out Anwar Shaikh maybe:https://www.amazon.com/Capitalism-Competition-Conflict-Anwar-Shaikh/dp/0199390630?tag=duckduckgo-d-20

​

But yeah, isk is the way to go if you don't invest with your corporation. Hmmm i don't know why i got downvoted...

Insightful? Meh... I'll leave that to someone else and just recommend something we've all probably read at some point or another: Ronia the Robbers Daughter

Eftersom du verkar ha ett intresse för självbiografier skrivna av idrottsmän så kan jag tipsa om en sådan.

Själv har jag svårt för sport-självbiografier av typen "så blev jag bäst i världen inom min sport", därför var det uppfriskande att hitta Charly Wegelius självbiografi Domestique där man på baksidan kan läsa att "I never won a race". En medryckande och underhållande "dörröppnare" till cykelsporten, dessutom föredömligt kort.

Med tanke på att det bara är några dagar kvar till årets sporthöjdpunkt så tipsar jag också om danske Joakim Jacobsens bok om Tour de France. Utmärkt bok som tar upp alla de första 100 loppen. Visserligen riktig tegelsten, men eftersom varje upplaga har ett eget kapitel kan man hoppa runt i boken om man vill.

Jag tycker det är okej att betala så mycket till fattiga länder så att vår välfärd försvinner, men jag tycker inte det är okej att betala ineffektivt. Dvs att hjälpa de som kommit till västvärlden, istället för att hjälpa i närområdet.

Etnisk heterogenitet inom ett område sänker det sociala kapitalet.

Inte ens genom att i teorin kombinera alla kända insatser lyckas man i genomsnitt åtstadkomma den etniska homogenitetens höga sociala sammanhållning (Neal & Neal 2013)

Andra effekter av ökad etnisk heterogenitet inom ett område är att de försämrar ekonomi, demokrati (Vanhanen, 1999), altruism (Salter, 2004), villighet att investera i det allmänna (Alesina, Glaeser & Sacerdote, 2001; Salter, 1999; Schubert & Tweed, 1999) och ökar korruption (Easterly & Levine, 1997).

Desstuom ökar risken dramatiskt för för etniska konflikter (Vanhanen, 2012) samt (Van Der Bergh, 1987)

Dessa problem, bl a brist på trygghet och tillit skapar en störande skolmiljö som försämrar de nya generationernas möjligheter att utbilda sig till de exceptionella nivåer som ett toppland bland kunskapsländer kräver.

Kom ihåg att de vetenskapliga och teknologiska framsteg som världens främsta åtstadkommer kommer så småninom hela världen till nytta. Så när man sackar den globala spjutspetsmotorn så får Eritrea färre nya hjälpmedel att resa sig ur fattigdom med.

Konflikten mellan Israel och Palestina är långt mer mångfacetterad (boktips) än så, så det är ett dåligt exempel. Jag skulle för övrigt vara väldigt intresserad av att se ditt resonemang bakom hur religion var orsaken till t ex Andra världskriget, eller något annat av de krig som tagit flest människoliv.

Alltså jag flikade bara in med det klassiska filosofiska argumentet för "kollektivt ansvar". Jag menade inte att det är rätt (eller fel)... jag är varken filosof eller vidare insatt i just detta fall.

Men läs mer om dessa tankegångar här om du är intresserad: http://plato.stanford.edu/entries/collective-responsibility/

Boken som jag läste (för flera år sedan) heter: Justice: What's the Right Thing to Do?

Let the right one in

Älskar honom, han har skrivit en av mina favoritböcker http://www.amazon.com/Funky-Business-Forever-capitalism-Financial/dp/0273714139

Läs den här när du har tid.

Det finns de som säger att företag helt enkelt är psykopatiska. Hela konceptet är i stort sett en genre. Gott om böcker om det iaf.

>[1] http://www.amazon.com/dp/0135974445/

Det där var ju en ganska tvivelaktig källa. Eller så missade jag en ganska stor bit av agil utveckling på högskolan.

http://www.amazon.com/Schaums-Outline-Elementary-Mathematics-Outlines/dp/007176254X och khanacademy ifall engelskan inte är något problem.
Annars, har du kollat på https://www.youtube.com/user/MikaelBondestam ?

Jo då, det finns det. Att inte många öppet kallar sig själva för kulturmarxister kan bero på det faktum att det pågår ständiga försök till att stämpla motstånd och kritik mot kulturmarxismen som "konspirationsteorier" och liknande trams. Därtill så är det antagligen inte något man frivilligt skyltar med eftersom kulturmarxismen är en destruktiv och subversiv ideologi. Sådant brukar inte mottas väl.

Men detta innebär tyvärr inte att de kulturmarxistiska idéerna inte fått stort genomslag ändå och det finns otaliga exempel på förment "goda människor" (nyttiga idioter) som sprungit kulturmarxisternas ärenden åt dem. Men jag orkar egentligen inte skriva ett långt inlägg om detta på nytt, så du får ursäkta, jag återanvänder ett gammalt istället:

> Jag har länkat till seriösa källor tidigare. Det är bara att gå igenom mina poster. Eller så kan du läsa t.ex. det här Flashbackinlägget, för jag orkar inte göra skriva ett på nytt:
>
> > Begreppet kulturmarxism är ju belastat post-Breivik, vilket egentligen är synd med tanke på att ordet bättre än "postmarxism", "västmarxism", "new left" och andra synonymer beskriver vad det är frågan om: en marxistisk analys där fokus ligger på den kulturella överbyggnaden istället för på den ekonomiska basen. Medan den ortodoxa marxismen fokuserar på ekonomi och klass används kulturmarxistisk teori för att studera andra maktordningar som genus, sexuell läggning, religion, kultur o.s.v. Dessa maktordningar studeras gärna parallellt i en s.k. intersektionell analys. Att dagens vänster ofta är mer intresserad av genus, hbtq, islamofobi, kulturrasism, vithetskritik och postkolonial teori än av klassklyftor är ett utslag av just kulturmarxism.
> >
> > Man brukar tala om en "kulturell vändning" eller "språklig vändning" inom marxismen, och det är just det som kulturmarxismen står för. Därför är termen egentligen bättre än det mer intetsägande "postmarxism". Till det språkliga kommer också försöken att kontrollera narrativet och skapa lämpliga "berättelser". Man har också en förkärlek för att konstruera nya ord medan andra mönstras ut. Allt enligt devisen att den som kontrollerar språket även kontrollerar verkligheten.
> >
> > Efter Utöya blev kulturmarxism-begreppet ett trumfkort för vänstermupparna, eftersom de kunde använda det för att kleta Breivik på alla som kritiserade ideologin. Den som talar om kulturmarxism avslöjar sig som Breivik-anhängare, ungefär. Under senare tid har man - som vi kan se exempel på här i tråden - övergått till att förneka att kulturmarxismen över huvud taget existerar. Det talas om en "konspirationsteori", gärna med antisemitiska förtecken. Detta är förstås ganska slugt, eftersom det blir svårare att kritisera något som man inte får benämna. Expo och Researchgruppen har kört hårt med detta under de senaste veckorna (googla så får ni se). Tidigare har det som sagt även utspelat sig ett redigeringskrig om artikeln "kulturmarxism" på Wikipedia.
> >
> > Problemet för dessa revisionister är bara att verkligheten är svår att redigera bort. Böckerna är redan tryckta och generationer av humaniorastudenter har tvingats ta del av teorierna vare sig de velat det eller inte. Den som fortfarande tror att det handlar om en "konspirationsteori" bör läsa Douglas Kellners pedagogiska artikel "Cultural Marxism and British Cultural Studies" i Encyclopedia of Social Theory (2005), s. 171-177 (se första länken):
>
> > https://books.google.se/books?id=mTZ1AwAAQBAJ&pg=PT209&lpg=PT209&dq=fredric+jameson+%22cultural+marxism%22&source=bl&ots=lnZYtge0hR&sig=jow5gGS8rQF3mxEtF6l7E3v6Xuc&hl=sv&sa=X&ei=szQIVcXqCIH4yQPxuILQBA&ved=0CFcQ6AEwBzge#v=onepage&q=fredric%20jameson%20%22cultural%20marxism%22&f=false
> >
> > https://books.google.se/books/about/Encyclopedia_of_social_theory.html?id=relGAAAAMAAJ&redir_esc=y
> >
> > Annan bra artikel av Kellner:
> >
> > https://pages.gseis.ucla.edu/faculty/kellner/essays/culturalmarxism.pdf
> >
> > Man kan också läsa den marxistiske supertungviktaren Fredric Jamesons Conversations on Cultural Marxism (som en liten bonus figurerar även den svenske kulturmarxisten Stefan Jonsson i denna bok, liksom Svenska Akademiens nya ständiga sekreterare Sara Danius):
> >
> > http://www.amazon.com/Jameson-Conver.../dp/0822341093
> >
> >
> > Ytterligare en bok om kulturmarxism av statsvetaren Richard R. Weiner: Cultural Marxism and Politial Sociology:
> >
> > https://books.google.se/books?ei=cIIIVcGEE4TkOJivgJgJ&hl=sv&id=ArLaAAAAMAAJ&dq=Cultural+Marxism+and+Political+Sociology&focus=searchwithinvolume&q=Cultural+Marxism+
> >
> > ... och historikern Dennis L. Dworkins Cultural Marxism in Postwar Britain: History, the New Left, and the Origins of Cultural Studies:
> >
> > http://www.amazon.com/Cultural-Marxism-Postwar-Britain-Post-Contemporary/dp/0822319144
> >
> > Detta bara som några exempel. Kulturmarxism-förnekarna kan med fördel börja med Kellners artikel i Encyclopedia of Social Theory för att sedan återkomma om det är något som är oklart.
> >
> > Ett tips till den orolige: använd begreppet "postmarxism" istället; det är vattentätt. Den trotsige fortsätter förstås med "kulturmarxism".
> >
> > Edit: Får visst ta tillbaka det sista. AFA-skojarnas senaste tilltag är att försöka kleta antisemitism på den liberala tidskriften Neo eftersom begreppet "postmarxism" förekommit i en artikel. Researchgruppens Mathias Wåg briljerar:
> >
> > http://nyheteridag.se/aftonbladet-och-expressens-researcher-anklagar-magasinet-neo-for-antisemitism/
>
> Från tråden: Kulturmarxismens inverkan på det svenska språket
>
> Vill du få en inblick i hur en kulturmarxist tänker så rekommenderar jag det här inlägget:
>
> > Jimmie Åkesson sa en gång i Aftonbladet att han ansåg att vi måste skapa en nationalism. Vi måste bygga något nytt sa han. Jonas De Geer sa i Salt (kommer inte ihåg nummer) att han inte längre var konservativ eftersom det inte fanns något att bevara. Detta är sant, vi har lyckats rasera det mesta (till och med kyrkan). Det är ni som måste skapa. Det tar mycket lång tid att skapa något, i alla fall om det skall mekaniskt (se: Durkheim) reproduceras över generationer, men att bryta ned något går fort. Mycket fort.
> >
> > Så vem är det som är en idiot här? Tror du verkligen att Reinfeldt eller Sahlin är efterblivna för att de säger att "mångkultur är spännande". Nej, det är hämtat direkt från kända skriftställare inom akademin. När Aftonbladet håller sina "Gilla Olika kampanjer", tror du att det är för att Jan Helin är ett våp? Nej, så är det naturligtvis inte. Genom att sälja dessa kampanjer internaliserar läsaren ideologier, som kanske inte är koherenta och kanske bygger på ett luftslott, men det skapar en känslomässighet till vissa begrepp. När det som betraktas som "gott" hamnar i opposition till det begrepp (som anses vara socialt negativt) förkastas det begreppet automatiskt, oavsett hur "logiskt" det begreppet förs fram. Det handlar om att kontrollera språket!
> >
> > Nyamko Sabuni kan säga "Mångfald är bra men all mångfald är inte bra". Det är i sig en motsägelse, men när den diskursen är kombinerad med tabun i samhället, som förhindrar oss att tänka bortom logiken, så går folk på det. Ta IQ som ett exempel. Finns IQ? Ja, samhället har inga som helst problem att tala om IQ i de flesta sammanhang, men så fort det ämnet närmar sig ras, kön eller social klass blir konceptet IQ helt tabu. Alltså, IQ kan gå från att vara något biologiskt till att vara något till 100 procent socialt konsturerat. Detta kanske man kalla för att moralisera över vetenskapliga reslutat och det är precis vad det är. Det gynnar helt enkelt vår sak.
>
> Läs det i sin helhet här: Högerextremist [facebook-vän] med svenska mediaprofiler (Lotta Gröning) och politiker
>
> Att kalla kulturmarxismen för en "konspirationsteori" är enbart ett sätt att slippa diskutera den. Den existerar i allra högsta grad. Något man också inser ganska snabbt om man gör den minsta ansats att sätta sig in i den.
>
> edit: glömde visst länken till inlägget jag citerat överst.

Från: https://www.reddit.com/r/sweden/comments/3l5vtf/sweddit_20/cv3nkjv

Jag har bara läst en "bok" om postmodernism, för länge sen – så om någon vill rätta mig tar jag gladeligen emot det. Men jag ska göra ett försök, ursäkta textväggen.

Inom modernismen fanns det en idé om att objektiva resultat kunde ALLTID uppnås och anses vara absoluta sanningar. Det syns inom arkitektur som bäst med att räta vinklar och högst matematiska lösningar var det som blev hus. Men denna strömning påverkade även andra vetenskaper så klart. Detta tankesätt medförde sina för- och nackdelar, så klart.

Post-modernismen började med att ifrågasätta detta. Mycket också för att de upptäckte att rätt många angav sina subjektiva slutsatser som objektiva sanningar (dvs allmängiltiga). De lyfte upp ett system där man skulle se sig själv i sin kontext, verket i sin kontext (en tavla på Hötorget kontra Moderna Museet byter värde genom var den hänger, t.ex.) och det "osynliga" maktspel som uppstår automatiskt inom sådana sammanhang.

Postmodernistisk forskning har, precis som modernistisk, sina för- och nackdelar. T.ex. är det bra om flera observatörer märker att en korrelation som inte går att mäta med siffror existerar, för det kan peka på att ett fenomen existerar även om vi inte kan hitta det via enkäter (för att folk ljuger eller för att vi svarar på ett sätt på papper och ett annat i verkligheten – läs: "skulle du ingripa vid en misshandel?"). En nackdel är om någon tar för få observatörers poänger och försöker dra objektiva slutsatser av det. Eller om den självupplevda observationen misstolkas pga för "starka" glasögon, för "annorlunda" situation etc etc.

Ett bra exempel på ovan är det föreslagna Bechdel-testet som, i min åsikt, är bättre att använda för att visa att en mängd filmer inte riktigt behandlar kvinnor som deltagande aktörer – snarare än att sitta och märka individuella filmer, då det riskerar att skapa ett lägre värde för den individuella filmen, vilket inte nödvändigtvis är sant bara för att den inte klarar testet.

Ett exempel på skiftet mellan modernistiska och postmodernistiska strömningar är att det liksom inte skrivs manifest i samma anda som förr. Det blir som att ideologi/utopi inte går att beskriva, för att det är för "objektivt" för att passa alla – tänker jag.