(Part 3) Top products from r/sweden

Fakta om IQ, eller g (generell intelligensfaktor)

• Hög ärftlighet (r = 0.5-0.8)
  
• Korrelerar med hjärn- och skallstorlek (r = 0.2-0.4 beroende på mätmetod)
  
• Har prediktiv validitet (skolbetyg, lön, utbildning, arbetseffektivitet, succesivt bättre förmåga att lösa kognitiva problem för varje percentil etc.)
  
• Hög reliabilitet (r > 0.9) för återtest av samma individ senare i livet
  
• Validitet och reliabilitet är densamma för samtliga folkslag.
  
• Svarta i USA erhåller i genomsnitt en standardavvikelse (1 σ) lägre resultat än vita européer som i sin tur erhåller ungefär en halv standardavikelse lägre resultat än östasiater.
  
  Detta är konsensus i forskningen. Även forskare som exempelvis Richard Nisbett eller James Flynn, som tror att gruppskillnaderna är helt och hållet miljömässiga instämmer i det som skrivs ovan. Ingen insatt i forskningen tror på det typiska "IQ mäter ingenting", "IQ gynnar västerlänningar", "IQ mäter en minimal del av intelligens". Sådana påståenden visar att man ej läst litteraturen, exempelvis Nisbett, Murray och Herrnstein eller Mackintosh.
  
  Huruvida intelligensskillnaderna mellan grupperna (svarta-vita-asiater) beror på arv, miljö eller en kombination är mer spekulativt och här får man bilda sig en egen uppfattning genom att tillgodogöra sig argumenten från båda sidor. Här (kort och lättläst) är en bra sammanfattning av argument för och emot en ärftlig komponent till gruppskillnaderna skriven av Rushton & Jensen som tror på en 50-50-modell (observera att ingen tror på en 100% ärftlig modell, striden står mellan de som tror på 100% miljö mot de som tror på ungefär 50% miljö/50% arv).
  
  Data att fundera över (diagram):
  
  
• Minnesota Transracial Adoption Study
  
  
• Koreanska och icke-koreanska adoptivbarn mot infödd befolkning i Sverige
  
  
• Amerikanska högskoleprovet SAT, efter inkomst och ras
  
  
• Piffer (2015):
  
  > Published Genome Wide Association Studies (GWAS), reporting the presence of alleles exhibiting significant and replicable associations with IQ, are reviewed. The average between-population frequency (polygenic score) of nine alleles positively and significantly associated with intelligence is strongly correlated to country-level IQ (r = .91). Factor analysis of allele frequencies furthermore identified a metagene with a similar correlation to country IQ (r = .86). The majority of the alleles (seven out of nine) loaded positively on this metagene. Allele frequencies varied by continent in a way that corresponds with observed population differences in average phenotypic intelligence. Average allele frequencies for intelligence GWAS hits exhibited higher inter-population variability than random SNPs matched to the GWAS hits or GWAS hits for height. This indicates stronger directional polygenic selection for intelligence relative to height. Random sets of SNPs and Fst distances were employed to deal with the issue of autocorrelation due to population structure. GWAS hits were much stronger predictors of IQ than random SNPs. Regressing IQ on Fst distances did not significantly alter the results nonetheless it demonstrated that, whilst population structure due to genetic drift and migrations is indeed related to IQ differences between populations, the GWAS hit frequencies are independent predictors of aggregate IQ differences.

One of my favorites is Hjalmar Söderbergs "The Serious Game". "Doctor Glas" is also great. Both takes place in Stockholm early 20th century.

If want something more contemporary and you're into crime noir I highly recommend Jens Lapidus "Easy Money"

Unconditional Parenting: Moving from Rewards and Punishments to Love and Reason


Obs kan göra att era barn blir Libertarianer.

Jag vet att folk gillar nordkoreansk propaganda, men varför inte läsa något ur en nordkoreans perspektiv istället för samma trötta charterresa? Det bor över 20000 nordkoreaner i Sydkorea, och en majoritet av dem har flytt dit under det senaste decenniet.

Här är några bokrekommendationer:

• Nothing to Envy: Fokuserar ganska mycket på svältkatastrofen på 90-talet men också många skildringar av vardagen i Nordkorea. Släpptes nyligen på svenska.
  
  
• Escape from Camp 14: Biografi om den enda person som fötts i ett nordkoreanskt koncentrationsläger och lyckats fly landet. Över 200 000 personer tros sitta i dessa läger och Camp 14 är det absolut värsta, i klass med Auschwitz-Birkenau vad gäller grymhet. The Aquariums of Pyongyang handlar om ett annat läger.
  
  
• Några bra böcker som inte är skrivna av/med "avhoppare" (dvs nordkoreanska flyktingar) är The Cleanest Race (om Nordkoreas interna propaganda; väldigt bra för den som undrar "hur de kan tro på det där"), North of the DMZ, och Under the Loving Care of the Fatherly Leader (nästan encyclopedisk bok om nordkoreas historia).

Kallokain is a personal favourite of mine, and pretty short at 220 pages.

Another good one is The Viking Manifesto though it deals more with how Swedes do business (And why we are so good at it)

Jag tycker det är okej att betala så mycket till fattiga länder så att vår välfärd försvinner, men jag tycker inte det är okej att betala ineffektivt. Dvs att hjälpa de som kommit till västvärlden, istället för att hjälpa i närområdet.

Etnisk heterogenitet inom ett område sänker det sociala kapitalet.

Inte ens genom att i teorin kombinera alla kända insatser lyckas man i genomsnitt åtstadkomma den etniska homogenitetens höga sociala sammanhållning (Neal & Neal 2013)

Andra effekter av ökad etnisk heterogenitet inom ett område är att de försämrar ekonomi, demokrati (Vanhanen, 1999), altruism (Salter, 2004), villighet att investera i det allmänna (Alesina, Glaeser & Sacerdote, 2001; Salter, 1999; Schubert & Tweed, 1999) och ökar korruption (Easterly & Levine, 1997).

Desstuom ökar risken dramatiskt för för etniska konflikter (Vanhanen, 2012) samt (Van Der Bergh, 1987)

Dessa problem, bl a brist på trygghet och tillit skapar en störande skolmiljö som försämrar de nya generationernas möjligheter att utbilda sig till de exceptionella nivåer som ett toppland bland kunskapsländer kräver.

Kom ihåg att de vetenskapliga och teknologiska framsteg som världens främsta åtstadkommer kommer så småninom hela världen till nytta. Så när man sackar den globala spjutspetsmotorn så får Eritrea färre nya hjälpmedel att resa sig ur fattigdom med.

Popular music from Vittula

The Dwarf

Beror helt på kursen. Vill du förbättra dina odds så kan du börja i förväg.
Då jag antar att det är javaprogrammeringskursen du ska gå så kan du t.ex. skaffa den här boken http://www.amazon.com/Head-First-Java-Kathy-Sierra/dp/0596009208/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1425634948&sr=8-1&keywords=Head+first+java och blädra igenom den i förväg.

Faktiskt inte! Det fanns redan folk där när judarna kom. Källa.

Det här kan vara en bok för dig då..

Konflikten mellan Israel och Palestina är långt mer mångfacetterad (boktips) än så, så det är ett dåligt exempel. Jag skulle för övrigt vara väldigt intresserad av att se ditt resonemang bakom hur religion var orsaken till t ex Andra världskriget, eller något annat av de krig som tagit flest människoliv.

Alltså jag flikade bara in med det klassiska filosofiska argumentet för "kollektivt ansvar". Jag menade inte att det är rätt (eller fel)... jag är varken filosof eller vidare insatt i just detta fall.

Men läs mer om dessa tankegångar här om du är intresserad: http://plato.stanford.edu/entries/collective-responsibility/

Boken som jag läste (för flera år sedan) heter: Justice: What's the Right Thing to Do?

Älskar honom, han har skrivit en av mina favoritböcker http://www.amazon.com/Funky-Business-Forever-capitalism-Financial/dp/0273714139

Läs den här när du har tid.

Finns förstås seriösa forskare som håller med: Caplan,
The Case Against Education

Och Caplans argument är IMNSHO bra mycket bättre än motståndarnas. Svårt att inte ge honom poäng efter den här tråden...

Jag har bara läst en "bok" om postmodernism, för länge sen – så om någon vill rätta mig tar jag gladeligen emot det. Men jag ska göra ett försök, ursäkta textväggen.

Inom modernismen fanns det en idé om att objektiva resultat kunde ALLTID uppnås och anses vara absoluta sanningar. Det syns inom arkitektur som bäst med att räta vinklar och högst matematiska lösningar var det som blev hus. Men denna strömning påverkade även andra vetenskaper så klart. Detta tankesätt medförde sina för- och nackdelar, så klart.

Post-modernismen började med att ifrågasätta detta. Mycket också för att de upptäckte att rätt många angav sina subjektiva slutsatser som objektiva sanningar (dvs allmängiltiga). De lyfte upp ett system där man skulle se sig själv i sin kontext, verket i sin kontext (en tavla på Hötorget kontra Moderna Museet byter värde genom var den hänger, t.ex.) och det "osynliga" maktspel som uppstår automatiskt inom sådana sammanhang.

Postmodernistisk forskning har, precis som modernistisk, sina för- och nackdelar. T.ex. är det bra om flera observatörer märker att en korrelation som inte går att mäta med siffror existerar, för det kan peka på att ett fenomen existerar även om vi inte kan hitta det via enkäter (för att folk ljuger eller för att vi svarar på ett sätt på papper och ett annat i verkligheten – läs: "skulle du ingripa vid en misshandel?"). En nackdel är om någon tar för få observatörers poänger och försöker dra objektiva slutsatser av det. Eller om den självupplevda observationen misstolkas pga för "starka" glasögon, för "annorlunda" situation etc etc.

Ett bra exempel på ovan är det föreslagna Bechdel-testet som, i min åsikt, är bättre att använda för att visa att en mängd filmer inte riktigt behandlar kvinnor som deltagande aktörer – snarare än att sitta och märka individuella filmer, då det riskerar att skapa ett lägre värde för den individuella filmen, vilket inte nödvändigtvis är sant bara för att den inte klarar testet.

Ett exempel på skiftet mellan modernistiska och postmodernistiska strömningar är att det liksom inte skrivs manifest i samma anda som förr. Det blir som att ideologi/utopi inte går att beskriva, för att det är för "objektivt" för att passa alla – tänker jag.

>Det är självklart att den avancerade teknologin, vårt avancerade samhälle etc har bidraget till ett lyckligare liv.

Intressant observation. Vad grundar du detta påstående på? Många moderna sjukdomar och oönskade sinnestillstånd är nämligen direkt kopplade till den stress som uppstår till följd av all hets och framtidsdyrkan.

Ett fåtal exempel är koncentrationssvårigheter, generaliserat ångestsyndrom, klinisk depression samt missbrukarbeteenden.

• When the Body Says No: Exploring the Stress-Disease Connection (Gabor Maté)
  
  
• The Globalization of Addiction: A Study in Poverty of the Spirit (Bruce K. Alexander)
  
  >Personligen så siktar jag på att nå min högsta potential. Har nyligen fått min första riktiga jobb och siktar på att jobba mig uppåt. Jag vill lära mig mer om organisation och struktur, få arbetserfarenhet kort och gott.
  
  Tittade du på videoklippet jag länkade till? Det du beskriver är nämligen precis den vanföreställning som oerhört många lever med. Det är den närmast religiösa tron på att meningsfullhet i livet endast går att uppnå genom en ständig strävan efter ett (illusoriskt) mål.
  
  Varför vill du lära dig mer om organisation och struktur? Varför vill du få det du kallar arbetserfarenhet?
  
  Missförstå mig inte. Jag ser inget problem i att arbeta, däremot ser jag ett problem i att arbeta (och studera) för ett mål som inte existerar. Studier, forskning, kreativa övningar och arbete bör alla vara mål i sig själva. Ens huvudsakliga syssla i livet bör vara ovillkorligt meningsfull, utan krav på framtida prestation och resultat.
  
  Jag studerade varken matematik eller teoretisk fysik för att jag hade ett mål i sikte, utan jag gjorde det enkom för att det var roligt och för att jag upplevde en i arbetet inneboende meningsfullhet. Detsamma gäller min heltidssyssla (forskning och viss undervisning) samt mitt skapande av musik.
  
  >Med att spela musik så blir det inte roligt att vara på samma nivå och ständigt spela samma låtar.
  
  Ännu en intressant observation. Att vänja sig vid en låt så pass att man direkt hamnar i ett flow när den framförs är nämligen bland det mest njutbara som går att uppleva i musikväg. Visst improviserar man ibland, men det sker spontant och man gör det inte för att man känner att man uppnår ett framtida mål.
  
  Detsamma gäller matematikstudier; man utforskar inte den matematiska världen för att man föreställer sig ett framtida mål, utan för att man upplever en villkorslös mening i de intellektuella och de kreativa aspekterna av arbetet.
  
  >Man vill lära sig mer och bli bättre, såklart. Detta är detsamma i vårat samhälle. Man jobbar för att att effektivera och förbättra allt ständigt. Det är inte logiskt att anse att det är något negativt.
  
  Jag förmodar att detta är vad man får lära sig under sin uppväxt, men anser du alltså att man inte bör ifrågasätta de rådande normerna?
  
  Se gärna detta klipp (även detta är omkring två minuter långt) gällande effektivisering inom grundskolan. Kohn har även författat boken Feel-Bad Education som disktuerar ämnet mer utförligt.
  
  Varför vill du effektivisera allt? Du talar om logik, men du har själv inte konstruerat ett logiskt giltigt argument som talar för din vilja att sträva efter mer och bättre.
  
  Du verkar basera din tro på rena auktoritetsargument och naturalistiska felslut. Har du studerat argumentationsanalys, kritiskt tänkande eller logik på någon nivå högre än den som eventuellt lärs ut vid gymnasiet (formellt eller på fritiden)?
  
  Vad är det du personligen försöker uppnå med din effektivisering?
  
  Kort och gott: När du står inför döden, vad tror du dig då ha fått ut av din ständiga strävan efter effektivisering?
  
  (Du springer i ett mentalt hamsterhjul för att du tror att det tar dig till ett odefiniterat (och odefinierbart) mål; det är fullt möjlig att stiga av hjulet och istället ta sig en joggingrunda i vacker skogsmiljö, och på så vis njuta av det medan det sker, utan att allt hänger på hallucinerade framtidsvisioner.)